Föreningsekonomi
Om Anna inte hade spelat handboll, hade hon haft fler fördomar och sämre skolbetyg
6 december 2023 / Ulrika Gudmundson
Anna är sex och ett halvt år. Nyfiken. Har massor av spring i benen, så hon följer med mamma till idrottshallen. Det är prova-på-handboll. Jättemånga tjejer och killar är där. Skratt och svett. Ledare som hejar på och tränare som säger att hon är bra. En ny värld öppnar sig. Den vill hon vara med i.
Hon fortsätter. Anna har kompisar som peppar henne när det går emot. Och när någon kompis tvivlar på sig själv, är Anna där och snackar. På träningarna skrattar de åt samma saker – oavsett var deras föräldrar satt dem till världen.
Åren går. Den fysiska aktiviteten gör henne friskare, gladare och minskar risken för depressioner. Det får hennes minne att fungera bättre och inlärningsförmågan att öka. Hon lär sig att sätta upp mål och kämpa för att nå dem. Skolan går lättare. Lagkompisar från andra delar av världen gör fördomarna färre.
Annas historia är långt ifrån bara hennes. Över sju miljoner människor är med i någon av landets 260 000 föreningar. Tre och en halv miljoner deltar aktivt inom idrotten. Det betyder tre och en halv miljoner människor som får träning i förståelse, tillit och att hitta lösningar som gyn-nar många. Den positiva kraften i det, går inte att underskatta.
Men tiderna är kämpiga. Antalet föreningar minskar. Antalet aktiva minskar. Runt om i landet har många ett helsicke att få ekonomin att gå ihop. Ibland går det inte och föreningar läggs ner. Det är därför vi känner att vi måste göra något.
Sedan 1987 har vi haft ett enda mål – att hjälpa föreningar och skolklasser att finansiera sin verksamhet. Vi behöver ett öppet och livskraftigt föreningsliv, där alla har råd att vara med – oavsett var man bor och vad föräldrarna tjänar.
Sveriges föreningar får människor att växa. Vill du ha ett exempel? Tänk på Anna.